Alltså, snacka om att jag har varit frånvarande! Men det har varit ett gäng låååånga dagar (igår kväll var jag t ex inte färdig förrän 19.30, och efter det skulle det duschas och äta middag och hinna sova innan klockan ringde klockan 03.00). Ja, har jag föresten sagt det? Jag börjar kl. 04 (!!!!!) på morgonen. Alltså jag ska vara färdig och UTE klockan fyra. Gissa om jag dör varje morgon klockan ringer? Nu är det dock inte långt kvar. Det är den första november idag och den 6e åker jag. I morgon kommer en ny backpacker från Nederländerna som jag ska lära upp. Det känns väldigt vemodigt att snart åka. Har kommit Katrina och Tyrone så nära nu, och de kommer att vara saknade! DOCK vill jag ju påpeka att jag inte kommer sakna jobbet. Fodra hästar och mocka hagar. Alltså, aldrig igen! Men snart kommer den nya tjejen och oj vad hon ska få jobba. hehe.

En annan sak dock. Tyrone frågade igår (eller ja typ) om jag kunde följa med honom på tävling till rockhamptons. Den är från nästa fredag (och jag åker onsdag). Lite dumt att jag redan köpt biljett och grejer. 

Tror dom kommer sakna mig med! Och jag undrar vad dom kommer berätta om mig till de andra backpackarna (jag har hört alla möjliga historier om föregångarna till mig). Troligtvis att jag är snickersberoende med spindelfobi med ett konstigt skratt som går runt med ett hästflugskydd runt huvudet vid sen morgonfodring för att hindra de äckliga flugorna från att krypa över hela mitt ansikte. Och att jag är döv (säger "huuh?" Typ hela tiden. Har fortfarande inte efter fem månader i detta land lärt mig säga "pardon"). 

Nåväl. Nu vet ni att jag lever iallafall. Och att jag har ROLIGT på jobbet!

Vill ni veta vad jag gjort denna helgen? Jag har varit på min första rodeo! Vi åkte in torsdag kväll första gången. Hoppade in i duschen innan det var dags att åka, och när jag kommer ut står Katrina med ett gäng kläder i famnen. "Vi ska countryfiera dig" sa hon. Jag skrattade och bytte om, herre Gud!!!!! Utsvängda jeans, blus och blingskärp. Och folk går omkring såhär! Sen åkte vi iallafall in. Vi kollade på roping, campdrafting, bullriding, barrelracing m.m. och drack öl. nästa dag gjorde vi samma sak och gick på marknaden, och samma den tredje. Så himla roligt!

 

Alltså. Jag har kommit på en sak. Jag säger ju alltid att jag är ute och mockar hagarna, men vad sjutton säger det er? En hage? Hundra hagar? Så jag tycker vi tar en titt. 

 

Dag 77 - 17 kvar

Jaaa, sådär himla aktiv har jag glömt att vara, så jag tycker vi ser vad som hänt de senaste dagarna genom lite bilder. 

Dag 72- 22 kvar
Det är ett mirakel! Jag är frisk! 2 dagars förkylning, jag tackar! Dock sitter hostan kvar, och lär göra det ett tag, men det kan jag leva med..
Annars då? Livet rullar på som vanligt här ute på gården. Imorgon har jag tre veckor kvar att stå ut. Får väl tänka på dumbledors citat "happiness can be found in the darkest of times, if one only remembers to turn on the light". Klok gubbe. Trodde väl inte att jag skulle sätta det citatet i samband med ett jobb, men men.

Dag 71 - 23 kvar
Fy. Fan. I. Helvete säger jag bara. Sov hela dagen igår. Sov hela natten. Vaknade upp som en zombie. Jag är så sjuk och svag och är det någon det är mest synd om i hela världen just nu så är det mig. Nu längtar jag så obeskrivligt mycket härifrån! Jag vill bara kunna sova ostört (sa jag att Katrina kom inklampande på mitt rum igår för att bära ut soffan som stod härinne? Som var tvungen att lyftas över min säng? När Mel frågade om jag sov svarade Katrina "äh, det gör ingenting. Hon kan somna om hur som helst". Tack som fan), kunna köpa min egen mat, kunna sköta mig själv och aaaah!!!!

Nåja. Gick ut och fodrade (dog typ) och åt frukost själv. Åt typ hälften så mycket som jag brukar. Sen gick vi ut, jag hämtade in en del hästar. Sen har Tyrone fått låna en hästmassagegrunka, så den körde vi på några av hästarna. Hela grejen vibrerar och ska tydligen öka blodcirkulationen. Grunkan kostar ca 6000 dollar och jag är ytterst tveksam. Tror man hade haft mer nytta av en riktig hästmassör.
Sen mockade jag hagarna och gick rundor och försökte fördriva tiden, och sen blev det lunch. Halva dagen avklarad, puuhhhh.
Efter lunch vart det ut igen, fixa med diverse hästar, fodra och sen vart det kvällsmat hos Sue. Vid kvart över 19 gick jag hem, och vid halv åtta var jag nyduschad och i säng. Snabba puckar! Roll on tisdag och 22 dagar kvar!

 

Dag 70- 24 kvar
Idag har jag 24 dagar kvar. Så nu är det som att vänta på julafton. Därför har jag bestämt mig för att följa en julkalender! Och inte vilken som helst, det blir dieselråttor och sjömansmöss! Älskade den när dom visade den. Är även sugen på att se Jul i Kapernaum, Pelle Svanslös och den där med de levande julgransdekorationerna, kommer någon ihåg vad den hette? Kanske blir allihopa, dumt att jag inte kommit på detta tidigare. Hade ju hunnit se nästan 4 julkalendrar på denna tiden!

Nåja. Vet ni vad jag har gjort idag? Hängt i min säng. Igår när jag fick reda på att vi skulle vara lediga frågade jag om en riktig ledig dag. Men vet ni? Nu är jag sjuk. Sjuk så in i helvete. Täppt i näsan, hosta, huvudvärk, ont i rygg, mage, hals och händer. Och imorgon ska jag jobba. Totalt orkeslös. Får hoppas att mitt sovande för idag har gjort susen.

Dag 67 - 27 kvar
Idag började jag med att morgonfodra. Sen åt jag frukost själv och sen bar det ut igen. Tyrone åkte ner till åkern för att bala hö. Jag stannade kvar, gav hundarna och hästarna vatten, eldade skräp, och lite smått och gott. Sen kallade Katrina på mig, vi skulle också ner till åkern. Vi satte oss i bilen och åkte ner. Där hjälpte vi Tyrone att kratta ihop lite hö så de var lättare att ta upp med balningsmaskinen, och sen åkte vi upp igen. Sen mockade jag alla hagarna. Precis när jag var färdig var det dags att åka ner till åkern för att hämta upp alla 100 balarna. Jag och Tyrone lastade och staplade balarna, Katrina styrde lastbilen som vi lastade på och Thomas körde traktorn som drog lastbilen (lastbilen funkar inte. Men detta gjorde att vi bara behövde lassa på och inte av, eftersom lastbilen står i höskjulet). När vi äntligen var klara med det (och mina ben var totalt sönderrivna av höet) så var det dags för lunch. Vi åkte in till killarney för vi hade ingen el hemma så vi kunde inte laga mat här. Efter lunch åkte vi hem och hade resten av dagen ledigt (förutom att jag skulle kvällsfodra). Så jäkla gött! Så resten av eftermiddagen spenderades i min säng!

 

Har inga bilder från hölastandet (så intressant va det inte), så här har ni några bilder på en ponny som är här nu. Ni lindebolare, tycker ni inte han är lite lik molnet? Dock inte alls lika fin. Såklart.

 

 

Dag 66- 28 kvar
Fyra himla veckor kvar!
Idag gick jag ut och morgonfodrade och åt frukost själv. Efter frukost så smet Tyrone iväg för att fixa och trixa på åkern så vi får något hö, och där stod jag och visste inte var jag skulle börja. Eller ja, jag visste att en häst skulle byta hage och att hagarna skulle mockas. Men Tyrone säger alltid till om det är någonting han vill att jag ska ha gjort innan han är tillbaka. Så vad gjorde jag? Jo, jag gick till mitt rum. Och tog en tupplur. Vid klockan 8 var han fortfarande inte tillbaka, men däremot Katrina som kom och knackade på min dörr. "Vad gör du, sover du? Du har massor att göra! Hagarna ska mockas och en massa annat, snart är Tyrone tillbaka och du har inte ens börjat!" Så jag svarade "nej, jag sov inte (hade solglasögon på mig så det fanns inte en chans att hon kunde se det) och jag var precis påväg ut (vilket jag faktist var). Blir så trött. Jag jobbar dagarna i ända och hon sover precis hela tiden och är så jäkla lat, och när jag för en gångs skull inte har något att göra så jagar hon mig. Kan också tillägga att under tiden dom väntade på att jag skulle börja så mockades inte en enda hage.
Nåja. Ut och släpa hästkräket från en hage till en annan, elda ut skräp, MOCKA HAGARNAAAA!!!!!, hämta hästar, duscha en häst osv. Till slut blev klockan lunch, och det blev hämtmat. Mackor och pommes, ööööh.
Sen efter maten så vart det ut igen, hämta hästar, sadla, ta ner till arenan där Tyrone tränade dom på en mekanisk ko. I princip en ko gjord av tyg, på en tvättlina som man styr fram och tillbaka. Sen blev det mörkt innan vi var klara, som tur var hade Katrina gett mat till hälften av hästarna (dock inget kraftfoder) så jag hade inte så mycket att fodra ut. Sen efter det var det kvällsmat och sen HOPP i säng.

 

Jag lovade ju som sagt ett inlägg där jag berättar om ormen. Såhär gick de till.
Jag höll på att mocka hagarna. När det sedan var dags att tömma skottkärran gick jag till gödselstacken. Jag gick upp där, och till vänster om mig ser jag en orm. Jag stirrar på den, den stirrar tillbaka och väser, och jag kastar skottkärran mot den, springer iväg och skriker "SNAAAAAKEEEEE!!!!!". För det sa dom att jag skulle göra om jag såg en orm. Tyrone undrade vad det var för fel på mig och frågade vad jag sprang för. För att jag stod en meter från en väsande orm, svarade jag, och då släppte han det han höll på med och följde med mig.
Tyrone-"vilken färg var den?"
Jag-"eh, brun tror jag"
Tyrone-"var den svart eller brun?"
Jag-"okej, den var brun"
Tyrone-"hur stor var den?"
Jag-"typ en meter, mer än det"
Tyrone-"vilket håll flydde den åt?"
Jag-"ingen aning, jag sprang och skrek!!"
Tyrone-"haha okej, fair enough, men nästa gång, försök att se vilket håll den flyr åt"
Jag-"vadå "nästa gång"?!"

Vi gick runt gödselstacken, lyfte på diverse tunnor och bråte som låg runt omkring utan att hitta ormen. Tyrone försäkrade mig om att jag inte behövde vara orolig, den ormen lär jag inte se igen på ett tag, men att jag ska hålla ögonen öppna.
Lugnare fortsatte jag med mitt arbete. Mockade en till hage, gick till gödselstacken för att tömma kärran och fryser till is. Jag ropar på Tyrone "ORM!!!! Ormen är här!!!!" Och står helt stilla. Tyrone kommer fram till gödselstacken med en skyffel i högsta hugg, men innan han lyckats komma till bra attackposition flyr ormen iväg till sitt bo. Och vet ni var det var? Japp. Mitt i gödselstacken. Där jag går varje dag.
Vi la ut en fälla bestående av rundbalsnät, i hopp om att ormen skulle fastna när den tog sig ut ur sitt bo. Jag gick iväg, mockade ännu en hage, gick till gödselstacken för att tömma kärran, och gissa vem som var där? Och som INTE hade fastnat i fällan? Ormen såklart. Så det var bara skrika på Tyrone igen, och denna gången lyckades han döda den. Ormar, eller om det bara var den här, är väldigt seglivade. Men efter ett tag kastade den in handduken. Vi tittade på den, jag fick se huggtänderna (som är minismå) och så fick jag lyfta den. Tydligen så kan de bita på olika sätt. Antingen så nätt att man inte känner det, det har hänt att folk varit på promenader, blivit väldigt sjuka och dött för att man inte fått hjälp i tid. Eller så kan de bita så hårt att de förlamar t. ex. ett ben i ett bett. Och sen dör man såklart. Detta är alltså världens näst giftigaste orm. Som har varit en meter från mig, väst åt mig och som jag mött tre gånger på en dag. Kan ju säga att adrenalinet pumpade ordentligt!

Sen fortsatte jag mitt jobb, gick till gödselstacken för att tömma kärran, och ser något kräla på marken. Jag skrev på Tyrone att här finns minsann ormbebisar, men när vi lyft på allting och jag hittar bebisen och pekar på den visar det sig vara en ofarlig ödla. Fick då lära mig att ödlor har linjer över kroppen, vilket ormar ofta inte har, och att man på det sättet snabbt kan se skillnad.
Det var tillräckligt med reptilkontakt för hela min Australien resa hoppas jag!

 

PS. Jag överlevde

Dag 64- 30 kvar
Igår fick jag en inneboende. Katrinas (jag gissar på runt 16 åriga) syskondotter är här (för gud vet hur länge) och hon skulle tydligen sova på mitt rum. Utan att fråga innan såklart. Så istället för att somna vid 20 tiden satt hon med lampan tänd till efter 21 och pratade med sin pojkvän i telefon om något så intressant som fotboll. När hon väl släckt kunde jag inte komma till ro och jag somnade inte förrän vid 22.30. Hämndlysten som jag är tänkte jag att "ja, vänta du bara. Mitt första alarm ringer 03.30, gissa vem som tänder lampan då?". Dock hade jag inte hjärta till det, men jag rotade och prasslade extra högt i mina påsar och lådor. Och borstade tänderna (finns det något mer irriterande ljud?).
Sen satte jag igång och morgonfodra och sen åt frukost själv. Sen var det dags att gå ut. Jag hämtade in ett gäng hästar, flyttade några till en annan hage, och mockade mina hagar. När jag tömde min första skottkärra ser jag något till vänster om mig. Då ligger där en Brown snake och solar!!! Den stirrar på mig och väser, och jag springer därifrån i panik. Mer om detta får ni läsa i ett annat inlägg.
Sen flyttade jag några fler hästar, sen åkte Katrinas syskondotter hem (tur att jag slapp dela rum med henne i en vecka). Och sen höll vi lunch.
Efter lunch (och min obligatoriska nap) gick vi ut igen. Tyrone red ett gäng hästar medan jag pysslade med annat. Fodrade hästar och städade upp och så. Sen blev klockan färdig för kvällen och det blev bilar på tv och mat i magen och sova ENSAM i mitt rum, skönt.

Dag 63- 31 kvar

Vet ni vad? Idag är det exakt en månad tills jag tar mitt pick och pack och drar härifrån!!! Det tycker jag vi firar med lite fölbilder.

 

Dag 62- 32 kvar

Idag var min day off! Jepp. Så det innebar, upp och fodra vid halv 8. Gå in och äte frukost. Gå och lägga mig en stund till. Gå ut och flytta på fyra hästar som skulle över till en annan hage för att äta gräs. Gå och lägga mig igen tills det var dags att ta tillbaka hästarna. Trodde jag.

Precis när jag hunnit somna, sovit i kanske en tjugo minuter, kommer Katrina och knackar frenetiskt på min dörr. Jag öppnar, yrvaken, varpå hon slänger ur sig "Hade Queen en massa knölar på sig när du morgonfodrade?!"

Jag- "Vadå knölar?"

Katrina-"Ja, knölar. Kom och titta själv"

 

Så jag, arg som ett bi för att jag blivit väckt, travar ut till hagen och ser att hästen har fått en allergisk reaktion. Katrina åker iväg till veterinären för att få en spruta, medan jag, Tyrone och Clay står och glor på denna häst i en halvtimme.

Efter ett tag frågar Tyrone försiktigt "ehm. Låg du och sov?"

Jag- "Ja.. det gjorde jag"

Jag- "Hemma försöker jag sova 10 timmar per natt. Plus att jag sover på dagen"

Tyrone- "10 TIMMAR?! OCH PÅ DAGEN?! Hur får du någonting gjort?"

Jag-"Det får jag inte. När jag är ledig sover jag. Det är det mina lediga dagar är till för. Sömn är väldigt vilktigt för mig. Du ser ju själv att jag somnar varje lunch."

Tyrone-" Hehehehehe, ja."

 

Efter att hästen fått sin medicin gjorde sig familjen iordning för att åka på bröllop. Vilket innebar att jag var ensam hemma. Så jag röjde i mitt rum, dammsugade, tvättade kläder, tog ner gardinerna och tvättade dom (de var fulla med spindlar), hittade en dörrmatta att sätta alla mina skor på. 

Sen pratade jag en lång stund med Regina i telefon, vilket alltid är skoj.

Vid 17 tiden kom Sue och knackade på min dörr. Hon frågade om Katrina hade gjort någon middag till mig. Nej, svarade jag, varpå hon svarade "Vilken jäääävla BITCH! Hon är så lat så det är helt sjukt. Varför hon är Tyrones val har jag innen aning om. Jag blir så förbannad på henne". Hehe, inte bara jag som tycker så.

Så jag blev iallafall inbjuden till hennes hus för kvällsmat. Där åt vi kyckling kebab och glass och kollade på Ella Enchanted, bra kväll!

Dag 61 -33 kvar

 Tyrone väljer ut en av de två korna att rida på 

 

Dag 60- 34 kvar
Idag gjorde jag samma som igår. I princip. Red på kor, mockade, fyllde vatten, lunchade, fodrade, hämtade in och ut hästar, fodrade korna. Japp. Varken mer eller mindre.
Min höjdpunkt på dagen var när jag pratade med min kära Elina på telefon. Den jäkeln åker till Berlin över helgen, avis? Ja, lite.
Imorgon är en ny dag och då hoppas jag att jag har lite vettigare saker att skriva om!

Dag 59- 35 kvar
Vet ni? I helgen ska jag vara ledig, både lördag och söndag. Japp, det sa Tyrone igår iallafall. Och vet ni vad han mer sa?
Tyrone- Alltså, hur långt har du kvar nu, en månad? 5 veckor?
Jag- Jo, 5 veckor
Tyrone- Längtar du härifrån?
Jag- Alltså jag längtar att få träffa min kompis!
Tyrone- Haha, det va ett fint sätt att säga det
Tyrone- Du måste vara galen som gör detta. Absolut galen. Eller ja, kanske inte. Men det hjälper att vara det.

Hehe. Jo tack. Han har rätt schysta kommentarer ibland. Under mina två första veckor frågade han mig ett par gånger "Är du trött på det än? Jag förstår dig om du är det. Jag blir trött på det".

Fodrade iallafall hästarna som vanligt och gick sen in för frukost. Sen ut igen och ta in hästar som skulle tränas på korna. Efter vi gjort det duschade jag den och släppte ut dem, sen åkte Tyrone och sådde på ett par åkrar medan jag mockade hagarna. Något som normalt tar mig ca 45 minuter om jag får jobba ostört tog mig idag dubbelt så lång tid. På grund av bristande intresse. Idag kände jag mig galen för att jobba här. Sen blev klockan äntligen lunch, och vi gick in.
Efter lunch gick vi ut som vanligt. Jag och Thomas lastade av ett ton kraftfoder. ETT TON!!! Och efter det gick allt fel. Hästarna rymde, sprang sönder staket, hoppade över grindar, jag blev trampad på foten, hundarna skällde, hästarna krånglade. Och i den stunden tänkte jag, vad fan gör jag här?!
Men jag blev iallafall färdig till klockan 18, gick in och duschade och åt kvällsmat, och vid 19 gick jag ut till mig säng.

 

Dag 58 - 36 kvar

Första oktober!!!! Äntligen!!! Nu är det bara denna månaden kvar plus några ynka dagar i början på nästa månad.och idag går flyttlasset tror jag för mamma och pappa och de blir farhults-bor. Bara en sån sak!

Jag började en kvart tidigare än vanlig idag. Japp, jag gick ut 04.30 av egen fri vilja. Vet dock inte om det var värt det. Jag gillar att vara färdig i tid, men sen får jag sitta och vänta på att Tyrone ska vakna. Helst hade jag morgonfodrat och kvällsfodrat på samma gång, gått och lagt mig och sovit tills det var dags för nästa fodring. Vid närmare eftertanke hade jag helst velat ha alla dagar lediga. Men tyvärr så fungerar det inte så.
Sen vart det iallafall frukost (toast med sylt och en sån liten yoghurt på burk... Mjölken var slut så det fanns inte så mycket alternativ). Sen vart det ut igen.
In med hästar som skulle ridas, mocka hagar och fylla på vatten. Det var min melodi fram till lunch. Vid lunch gick jag och la mig och sov i en halvtimme sen gick vi ut igen vid 14.
Sen var det hästar som skulle ridas av Tyrone och jag gick och fodrade och sånt som jag brukar. Sen var det kvällsmat nere hos Sue och Thomas. Och sen hopp i säng!

Sen vid 20 kom det värsta stormen, herre Gud. Tydligen är det väldigt vanligt under våren, och 30 stormar är beräknade att svepa förbi under våren. One down, 29 more to go!

Dag 57 - 37 kvar
Vet ni vad jag kom på? Igår morse var det fyra månader sen jag och min syster landade i detta land. Fyra himla månader! Känns som fyra dagar och fyra år på samma gång.

Idag gick jag upp och fodrade vid 04.45 som vanligt. Dock gick det fortare än vanligt då kraftfodret var slut. Spenderade extratiden med att försöka ta bilder på fölet, men det var inte det lättaste. Krabaten ville ju inte stå stilla, och gömma sig bakom mamma var mycket mera lockande än att posa framför min kamera.
Sen vart det frukost (Coco pops med mjölk och milo (Australiens fruktansvärda alternativ till oboy, gjort på typ havre eller korn eller något åt det hållet.. Man tager vad man haver)). Sen var det dags att gå ut igen!
Hämta in och sadla hästar. Mocka hagar. Laga staket och stå och prata med hästtandläkaren som stod och berättade om någon farfars farfar som blivit uppäten av kannibaler på Papua nya Guinea. Väldigt ehhh. Intressant.
Sen åt vi lunch och kollade på after earth. Var inte så värst imponerad av filmen. Sen gick vi ut igen, nya hästar hämtades in. Jag lassade av ett halvt ton kraftfoder (kände mig som Pippi Långstrump) och fodrade hästarna. En ägare var här och red en av hennes ponnys också. Så var eftermiddagen gjord! Sen vart det kvällsmat och sen hopp i säng klockan 20.

Har lyckats ta några fler bilder av fölet, men de tycker jag förtjänar ett eget inlägg. Dyker upp när jag lagt in dem på datorn ikväll!